Du sa att du skulle finnas här och stötta mig, SÅ JÄVLA MYCKET BULLSHIT!!
Du har inte tänkt på att du ger mig mer ångest när du säger att jag "glömmer bort mina kompisar". Du har ingen jävla aning om vad jag går igenom, eller hur jag mår av det som händer hela jävla tiden...
Som min läkare sa; "det är ingen annan som förstår vad det är du går igenom, det är bara dem som har personlig erfarenhet som förstår dig", helt jävla sant.
Men jag skiter i det nu, jag har sagt mitt och är det såhär du vill ha det så fine.
Jag kan ju tydligen inte göra så mycket mer, för jag är ju bara en "nära" vän...
Tack för stödet hörru, det betyder jävligt mycket!
Nu vet jag ju vilken bra vän du är... :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar